Frågor och svar del 12015-08-19 |
|---|
Allmänna frågor och definitioner
ASCII-kod American Standard Code for Information Interchange, universellt använd kod för framför allt skrift. Koden härstammar från 1960-talet när man behövde en mer omfattande kod än den då brukliga fembitskoden för Telex. Den enda strängt definierade versionen av ASCII-koden omfattar bara sju bitar, vilket ger utrymme för 127 tecken (varav de 32 första är styrsignaler för fjärrskriftsmaskiner, en idag helt försvunnen applikation), men eftersom det i datormiljön var mest praktiskt att arbeta med 8 bitar, lämnade man en bit odefinierad så att den kunde användas till exempel för felkontroll. Det är inte så vanligt idag att den används på det sättet eftersom näten är mycket pålitligare än förr, – i stället har många företag specificerat sina egna versioner där alla 8 bitarna används. Således har Apple sin egen 255-teckens ASCII-version. De 127 första är dock alltid den ”äkta” ASCII-koden, vilket säkerställer bakåtkompatibiliteten.
Det ska nämnas att kodningsområdet har utvecklats kraftigt sedan ASCII utvecklades. Nu finns Unicode som använder 2x8 bitar, vilket ger mer än 65 000 tecken och detta ger möjlighet till överföring av till exempel kinesiska tecken. Den ursprungliga ASCII finns dock kvar, och det är svårt att se att det inom överskådlig tid skulle dyka upp någon allvarlig konkurrent när det gäller textöverföring, bland annat på grund av de västliga språkens dominans på dataområdet.
Binära talsystemet – Vad är det och varför används det?
Ett praktiskt talsystem måste ha ett begränsat antal symboler, – i vårt dagliga decimalsystem har vi tio stycken. Varje barn vet att när man räknat till nio och adderar ett, så börjar man om igen samtidigt som man lägger till en position där man skriver 1. När man nått till 19 och adderar ett, börjar man om igen och ändrar siffran 1 till 2. Vi lär oss detta i småskolan och funderar kanske inte på det fina med systemet, nämligen att vi av siffrornas placering kan se hur många hundratal, tiotal etc som omfattas. Men valet av talet tio är fullständigt godtyckligt och beror närmast på att vi har tio fingrar. Det var praktiskt att räkna på fingrarna innan skrivkonsten var utvecklad. Hade vi haft exempelvis sex fingrar på varje hand så hade vi med all säkerhet nu haft ett tolvtalssystem.
Det binära talsystemet använder talet två som bas på motsvarande sätt som det decimala systemet använder talet tio. Det finns bara två symboler, nämligen noll och ett. Kvantiteten två uttrycks därför som 10, tre som 11 och fyra som 100.
Detta kan synas besvärligt för vårt bruk, men för datorer är det idealiskt eftersom många elektroniska komponenter bekvämt kan ställas i två lägen. Man kan uttrycka precis samma saker med basen två som med basen tio, och för en dator är det enkelt att räkna om mellan talsystem med olika baser.
Cacheminne
Ett minne som sparar vissa parametrar från ofta besökta program, så att datorn snabbare kan ta fram information. Det sköts av operativsystemet och är inget som användaren behöver bekymra sig om. Det finns en menypost Radera cacheminnet för den som vill skydda sig mot intrång, men det är knappast något för den som är ensam användare av datorn.
Certifikat
En kod som sänds från en anropad dator till en anropande för att bevisa den förras identitet. Ett exempel på detta är Skatteverket, som rutinmässigt använder certifikat i kommunikationen med till exempel deklaranter.
Fil
En fil är en följd av tecken som hör ihop och som av datorn ses som en enhet (ett objekt). Det kan exempelvis vara ett dokument, en ritning, ett foto, ett program etc.
Man kan säga att till exempel kapitelindelningen i till exempel en bok på sätt och vis är en motsvarighet till indelningen i filer eftersom man ofta använder ett kapitel som den minsta enhet som man behandlar som ett objekt.
Fönster – Hur gör man ett fönster större eller mindre?
Bara det aktiva fönstret, det som ligger överst, kan modifieras. Längst ned i högra hörnet finns tre svagt tecknade diagonala streck. Flytta markören dit ned och tryck in musknappen. Så länge den är intryckt kan man dra fönstrets ytterkanter så att det blir större eller mindre.
Gul prick – Vad är det för vits med den?
Klicka på den gula pricken, så flyttas det dokument du jobbar med, ned i Dockan. Det försvinner inte utan läggs undan för att skapa utrymme på skärmen för andra aktiviteter. Klicka på tillhörande symbol i Dockan, så återkommer dokumentet på skärmen.
I Systeminställningar>Dock kan man välja Minimeringseffekt för att få en tilltalande övergång. Försök! Historik En lista på alla sajter man surfat till. Listan raderas om man i menyn ”Historik”klickar på ”Rensa historik”.
Hjälp, varför är det olika text för olika program?
Nästan alla program i Macen har en hjälpmeny, som man når från menyraden. Olika program har olika problem, och hjälpprogrammen är anpassade för detta. Ett rätt generellt hjälpprogram är det som finns i Finders menyrad, – där står en mängd allmänna råd.
Komprimera filer – Hur komprimerar man?
Kompression används för att ta bort mer eller mindre överflödig information ur en fil som till exempel ska skickas via Internet eller sparas på en skiva. Många former av kompression används i datavärlden och det är helt olika metoder som används för text och för bilder. De metoder som vanligtvis kan vara aktuella är för grafisk information och bilder:
Låt oss som exempel på bildinformation använda en skärmdump. Oppna filen genom att dubbelklicka på ikonen. Du ser längst upp till vänster att det är programmet Förhandsvisning som är aktivt. I Arkivmenyn hittar du posten Spara som. Klicka på den och du får upp en ruta som säger Format. På höger sida ser en liten ruta med två pilspetsar, klicka på den. Du får nu en popupmeny där du kan välja mellan ett stort antal format, mer eller mindre komprimerande. Vissa format bevarar all information, till exempel TIFF, medan andra i större eller mindre grad tar bort viss information, till exempel GIF och JPEG.
För textfiler är kompressionen en betydligt enklare sak, som i princip är förlustfri, dvs. bevarar all information och denna kan således återställas. Tidigare användes i Macvärlden mestadels Stuffit, vars filer kunde återskapas med Stuffit expander. Numera används för det mesta den metod som används i Windows, nämligen Zip, vilken medföljer OSX. Det är givetvis en fördel, eftersom det underlättar kommunikationen med Windowsanvändare.
Krasch – Vad menas med en datorkrasch?
Oftast är det en hårddiskkrasch som avses, vilket innebär att hårddisken inte längre fungerar. Det kan i värsta fall vara ett rent mekaniskt fel så att till exempel läshuvudet skrapar mot det magnetiska skiktet), eller det kan vara fel i de elektronikkretsarna som styr hårddisken. En hårddiskkrasch gör datorn oanvändbar och kan vara omöjlig att reparera. Och om den går att reparera är det troligen en mycket dyrbar historia. Var därför aktsam med datorn när den är påslagen; det är när hårddisken är igång som den är mest känslig för skakning och stötar. Detta framför allt stationära datorer, medan bärbara i regel är något mer robusta.
Källkod
Den sekvens av instruktioner som ligger till grund för själva maskinprogrammet.
Mappar
Det är viktigt att ordna dokument och andra filer i mappar av precis samma skäl som man ordnar annat, både hemmet och i ett kontor, i mappar eller fack, dvs. för att hålla ordning. Man tappar lätt överblicken om man inte arrangerar filerna på något sätt.
Papperskorgen är bara en mapp om också med lite speciella regler. Som nog alla vet, gör man sig av med en fil genom att dra den till Papperskorgen och släppa musknappen. Märk väl att när man slänger något i papperskorgen, så är det inte borta för gott. Först när man tömt papperskorgen är innehållet borta för gott.
OCR – Vad gör man med den tekniken?
Ordet betyder Optical Character Recognition, på svenska optisk teckenigenkänning, och används för att skapa en text i ASCII-kod från en skannad text. En skannad text resulterar i ett ”foto” av texten, vilket innebär en mycket utrymmeskrävande fil. Genom att översätta bilden tecken för tecken till en text i ASCII-kod får man en mycket mindre fil, men förutsättningen är att man har ett OCR-program som känner igen just det typsnitt som använts i den skannade texten. Dessutom måste originalet vara rent och snyggt, eftersom fläckar och smuts kan skapa stora problem för programmet. Vidare är det inte alla program som klart kan se skillnaden på till exempel 1 (siffran ”ett”) och l (bokstaven ”ell”) eller på siffran noll och versalt O. Man måste således efter behandlingen i ett OCR-program läsa korrektur mycket noggrant, eftersom det kan uppstå en hel del fel.
Papperskorg – Vad är det för skillnad på säker papperskorgstömning och vanlig tömning?
När man verkställer tömning av papperskorgen, innebär det bara att namnen på objekten i papperskorgen stryks ur den katalog som anger för operativsystemet att ett visst utrymme är upptaget. Detta är en process som går mycket snabbt. Utrymmet kan då vid behov användas ”om igen” så att säga. I själva verket finns objektet kvar på hårddisken ända tills det skrivs över, i princip som man gjorde i skolan när man hade en väggtavla där man skrev med krita och suddade ut när man behövde mera utrymme.
”Säker papperskorgtömning”, däremot, innebär att det utrymmet på hårddisken som använts för objektet, verkligen raderas. Detta är en process som tar mycket längre tid än den vanliga tömningen och får anses helt onödig för vanliga användare. När man ska sälja datorn eller hårddisken kan det dock vara förnuftigt att radera den.
|
|---|
Program – Hur läggs dom in i datorn?
Det vanligaste är numera att ett program matas in i datorn från en CD eller DVD, medan det tidigare var vanligt att mata in från disketter. Det förekommer också ofta att man laddar ner program från en programleverantör på nätet. Förfarandet vid installation av ett program är egentligen detsamma, oavsett om det kommer från nätet eller en skiva. Till alla någorlunda moderna program hör en installationsfil, som talar om i detalj hur man ska göra. Det är bara att följa anvisningarna på skärmen. Till exempel brukar programfiler som överförs på nätet vara komprimerade för att spara överföringstid, och sådana program måste därför expanderas i datorn innan de kan installeras. Detta är mycket enkelt och datorn brukar ta hand om det. Program Kan man slänga ett program direkt från Finder? Ja, det kan man, men ofta finns det i moderna program en hel del små programsnuttar som kanske finns kvar eftersom de ligger i mappar som man inte kommer åt. Om det finns ett avinstalleringsprogram, är det bäst att använda det, då är man säker.
Skärmdump
Ofta är det praktiskt att kunna överföra en bild av skärmen, helt eller delvis. Denna finess har funnits sedan dag 1 på Macen, och verkställes genom att trycka Kommando-Skift-3 om man vill ”fotografera” hela skärmen. Vill man bara ta ett utsnitt av skärmen, trycker man Kommando-Skift-4 och ”målar” med musen diagonalt över det fält man vill överföra. I Hjälp finns flera kommandon för skärmdumpar.
Stora eller små bokstäver?
I vissa fall spelar det ingen roll vilket skiftläge man använder, dvs. om man använder ”stora” eller ”små” bokstäver (använd inte de orden om du är tillsammans med typografer om du inte vill bli lynchad, - ”versaler” resp ”gemener” heter det hos yrkesmännen), men i vissa fall är datorerna mycket petiga när det gäller den finessen. Därför: Gör till en regel att alltid använda det skiftläge som angetts i den adressen/titeln du fått. Till exempel i Unix-sammanhang är det mycket noga.
Systeminställningar – Vad ska jag göra med dom?
I Dockan finns en ikon med tre kugghjul (det gäller Leopard och Snöleopard, i Tiger är ikonen en vit fyrkant med en strömbrytare och ett äpple) och klickar man på den så får man upp ett fönster med en mängd ikoner, vars innebörd anges av texten under varje ikon. Varje ikon är klickbar och man kan på så sätt ställa in datorns beteende i de flesta avseenden.
Säkerheten i Mac
– Behövs extra virusskydd, brandvägg etc.?
Säkerhet är ett område där experterna är väldigt oense, och det har många aspekter. Min uppfattning är att det för vanliga användare inte behövs något extra skydd utöver det starka skydd som OSX erbjuder, och jag motiverar det så här:
Det enklaste fallet är väl säkerheten mot att ovidkommande läser eller ändrar filer i din Mac, alltså den sortens intrång som kan förekomma där andra har fysiskt tillträde till din Mac. Mot detta erbjuder OSX skydd i form av lösenord på olika nivåer, men personligen tycker jag inte det behövs något skydd om man är ensam användare av en privat dator. I ett företag, där det mycket ofta förekommer att flera personer använder samma dator, blir situationen givetvis annorlunda. Men de inbyggda mekanismerna i OSX, som möjliggör att välja lösenord, torde vara helt tillfyllest även där. Jag vill varna mot användning av alltför starkt skydd, till exempel det inbyggda ”File vault”, därför att om man tappar/glömmer lösenordet, så har man ingen möjlighet att återfå den skyddade informationen. Precis som när man har ett kassaskåp med starkt lås och tappar nyckeln.
En helt annan sorts säkerhet har fått ökad aktualitet i och med tillkomsten av Internet vilket möjliggjort att en mängd virus spritts över världen. Även tidigare förekom virus, som spriddes genom att folk lånade till exempel disketter av varandra, men problemet är mycket större nu. Meningarna är delade beträffande vad som bör göras på den punkten, men det som tycks vara säkert, är att inget virus hittills lyckats ta sig in i en Mac med OSX. Detta i motsats till PC-världen, där det finns mängder av virus. Min uppfattning är att om man följer de enkla reglerna här nedan, så behövs inget extra för en vanlig användare, som inte är ansluten till ett nät där många personer har tillträde till Macen:
- Får du bilagor till e-mail, så ska du inte öppna dem om du inte känner och litar på avsändaren. Släng dem bara. Med själva e-mailet kan inget virus komma in i datorn, det kan bara ske genom bilagorna.
- Använd inte skivor, USB-minnen eller dylikt från källor som du inte känner och litar på. Det är ett ofta använt sätt att sprida skadliga filer (se ovan).
- Kom ihåg att ett minst lika stort hot mot informationens integritet är hårdvarufel, framför allt en kraschad hårddisk. Mot detta hjälper inget annat än ett bra backup-program.
Tangentbordskommandon
Ofta är det enklare att använda tangentbordet för att mata in kommandon än att klicka med musen. Det beror på hur man använder sina händer och var på skärmen man arbetar. Väldigt många menykommandon, men inte alla, kan verkställas från tangentbordet. I menyerna står alltid längst till höger vilken tangentkombination som verkställer resp kommando.
Det finns hundratals tangentbordskommandon, och det är givetvis omöjligt att lära sig alla, – det är inte heller nödvändigt. Många av dem är dessutom programspecifika, men många är i stort sett universella och användbara oavsett vilket program man använder. Ett fåtal bör man lära sig, enligt min uppfattning är följande de viktigaste:
Kommando A Markera allt (All)
Kommando N Nytt (New)
Kommando P Skriv ut (Print)
Kommando S Spara (Save)
Kommando X Klipp ut (Tänk på en sax)
Kommando Q Avsluta programmet (Quit)
Kommando V Klistra in (???)
Typsnitt som man inte vill ha – Hur slänger man det?
Det varierar något mellan de olika programmen. Word har sina egna procedurer som inte är desamma som Apples. I OSX-biblioteken där typsnitten finns, kastar man ett typsnitt genom att markera det och trycka på delete-tangenten. Man får då upp en ruta där det frågas om man verkligen vill kasta typsnittet, och man svarar Ja. Då försvinner det.
Jag vill dock inte rekommendera att man rör typsnitten såvida man inte har väldigt ont om utrymme på hårddisken. Om man har en stor hårddisk, är det lika bra att ha typsnittsmappen intakt. Ett av skälen är att OSX använder sig av flera typsnitt i sina presentationer, och om man har kastat ett väsentligt typsnitt, kan systemet plötsligt spåra ur.
Uppdatera
– Hur viktigt är det att kontinuerligt uppdatera?
För stabila program, dvs. program med ett års användning eller så, brukar inte uppdateringarna vara så stora. Ofta är det till exempel en förbättring av säkerheten som genomförts. Om man inte uppdaterar regelbundet gör det i regel inte så mycket. Men för helt nya program bör man uppdatera så ofta en uppdaterad version erbjuds, ty i nya program upptäcks alltid en mängd fel som avhjälps undan för undan. Vanligtvis erbjuder programmakarna uppdateringen på nätet eftersom det blir billigast så.
Vila – Bör man stänga dokument och avsluta program när man sätter datorn i viloläge?
Det som skrivits in försvinner inte när datorn går i vila. Man bör ändå spara det man gjort om man ska sätta datorn i viloläge eller på annat sätt vill låta den stå utan att göra något, detta med tanke på att det alltid finns risk för strömavbrott i nätet. Det kostar inget att spara!
Åskväder – Kan datorn skadas av åskan?
Ja. Visserligen är risken ytterst liten i områden där el- och telekablarna ligger i jorden (i regel är det så i Stockholm), men på landsbygden (sommarstugeområden!) uppträder det ofta överspänningar i elnäten vid åskväder, och det är lätt hänt att en dator totalförstörs när det åskar. Vistas du i ett område där ledningarna hänger i luften, bör du koppla bort datorn både från telenätet och elnätet vid åskväder.
Undantag: Gäller det en laptop som körs på batteri utan att vara inklopplad på elnätet och du dessutom är säker på att den inte är förbunden med telenätet (till exempel via ADSL), kan du fortsätta använda den som vanligt.
MacSeniorerna – föreningen för seniorer med Macintoshdatorer e-post: info@macseniorerna.org
