Frågor och svar, del 3
Mail (programmet Mail i OSX)
Adress finns kvar fast jag raderat den ur Adressboken?
Tämligen säkert gäller det en adress som hamnat i datorn därför att du vid något tillfälle skickat e-mail till den, och då har den registrerats i datorn vare sig den finns i Adressboken eller ej. Listan på dessa mottagare hittar man i menyn ”Fönster” under titeln ”Tidigare mottagare”, och där kan man radera adressen om man så vill.
Adresser
– Hur ordnar man dom alfabetiskt i adressboken?
Adressboken gör detta automatiskt. Man behöver inte göra någonting. Adressboken Hur tar jag bort ett kort?Öppna Adressboken, klicka på "Alla", markera det kortet du vill ta bort och sedan på "Radera kortet" i "Redigera"-menyn.
Adresslista – Kan man klistra in en sådan i Adressboken?
Det går tyvärr inte att klistra in en adresslista i Adressboken om den inte föreligger i ett av följande format:
- vCard (virtual card)
- LDIF
- Tab-separerad databasfil (dvs. där början och slut på varje informationselement markeras med < resp. >)
Adressboken kan således inte importera direkt från en textfil i t ex Word (exempelvis medlemsförteckningen. Tyvärr. Jag rekommenderar därför formatet vCard som är universellt användbart, både i Mac och PC.
En speciell situation föreligger för den som har gått över till gmail och vill överföra adresserna i Adressboken till gmail’s adressbok. Men gmail kan bara förstå adresser som skrivs i formatet CSV (comma separated values), vilket alltså Mac inte kan förstå (se ovan). Ett gratis program för översättning har skrivits av Ken Ferry och kan hämtas på
http://homepage.mac.com/kenferry/software.html
#AddressBookToCSV
Klicka på länken, ladda ner en dmg.-fil (komprimerad), klicka på den för att packa upp den och man får ett program som heter contacts.csv. Det är sedan bara att följa anvisningarna på skärmen och lägga in de översatta adresserna i gmails adressbok. En svaghet är att man med denna metod bara får namn och e-mailadresser, inte allla de andra uppgifterna som man kan ha i Macens adressbok, men e-mailadresserna är troligen det viktigaste för flertalet användare som går över till gmail.
Adresskortens plus- och minustecken
– Vad är de bra för?
Om du vill lägga till eller ta bort något i den rubriken.
Adresser på andra kategorier – Exempelvis nära vänner?
När du vill lägga in en ny adress i Adressboken, klickar du på Nytt kort i Arkivmenyn. Du får upp en "blankett" som ska fyllas i. Förutom namn och e-mailadress finns det utrymme för ett stort antal andra uppgifter, såsom "vän", "chef" och så vidare. Vill du ha en kategori som inte står i blanketten, klickar du på "Annat" och skriver vad kategorin ska heta. (Det går precis lika bra att lägga upp kort över kategorin ovänner.)
Aktivitetsvisare
Om det verkar ta lång tid att hämta din e-post, kan det hända att Mail hämtar ett brev med en stor bilaga. Du kan visa hur Mail arbetar med hjälp av Aktivitetsvisaren.
Anslutningsgranskare
Om du inte kan skicka eller ta emot e-post kan du ha problem att ansluta till Internet. Du kan använda Anslutningsgranskare för e-post om du vill ha hjälp att ansluta till Internet igen.
Bilagor, något att beakta?
För det första är Mail inte gjort för att överföra mycket stora bilagor. Har man alltför stora sådana, brukar man få ett påpekande om att man ska använda något annat protokoll, till exempel FTP. För det andra bör man, när man sänder bilagor till någon PC-användare, bocka av i rutan ”Skicka Windows-kompatibla bilagor”, annars kan det hända att mottagaren inte kan läsa bilagorna. Utöver detta är det inte mycket att påpeka som inte är helt självklart i programmet.
Bilder som man hittat på nätet
– Hur bifogar man sådana?
Förmodligen avses hur man skickar bilagor via Mail. Förfarandet är detsamma för alla bilagor oavsett varifrån de kommer eller vad de innehåller, bilder eller text. Gör så här: Den bild man vill skicka måste finnas sparad i datorn, exempelvis på Skrivbordet, och det brev man vill skicka, ska vara öppet I verktygsraden finns en ikon märkt Bifoga (ser ut som ett gem) som man klickar på. Man får upp en lista på alla filer på Skrivbordet. Klicka på den vars titel anger den fil man vill bifoga, klicka OK och det hela är fixat.
Var dock uppmärksam på att mailsystemet inte är dimensionerat för hur stora filer som helst. Gränsen sätts olika av olika operatörer, men torde gå vid några MB. Detta beror på att operatörerna avsatt en viss minnesvolym för varje abonnent, och när den gränsen är nådd måste nätet slå larm. Försöker man skicka en för stor fil, får man hela mailet i retur från operatören, och man måste välja en annan metod, exempelvis protokollet FTP, eller kanske man kan föredrar att dela upp filen i mindre delar.
Bildformat – När använder man TIFF och när JPG?
TIFF (Tagged Image File Format) är ett format som bevarar all information i bilden. Även om bilden är komprimerad, kan all information återställas. Filen blir därför mycket större än JPG (Joint Picture Experts Group) där komprimeringen sorterat bort en mängd information som inte går att återskapa.
I de allra flesta fall duger JPG mycket bra. I synnerhet om man skall överföra en bild över en förbindelse med begränsad kapacitet (exempelvis telefonledning med 56 kbit/s modem), är det lämpligt att välja ett filformat som är kraftigt komprimerad och därför går snabbt att överföra.
Bildöverföring vid surfning tar lång tid utan bredband
Klicka på "Inställningar" i Safari-menyn, klicka på fliken "Utseende", där finns en ruta "Visa bilder medan sidan öppnas". Den är förbockad, klicka i den så får du bara text vilket gör att sidan öppnas betydligt fortare om du har smalbandig anslutning till nätet.
Bläddra – Hur kan man bläddra fram och tillbaka i Safari?
Med hjälp av pilspetsarna i verktygsraden längst upp t. v.. Titta på fönstret när Safari är aktivt. Finns det under de tre färgglada prickarna en rad med symboler? -
- Om det gör det, så klicka på ”Anpassa verktygsfältet” i menyn ”Innehåll”, så får du en ruta med symboler. Dra hela fältet ”… den förvalda uppsättningen” till verktygsfältet, så har du pilspetsar som du kan klicka på för att komma framåt och bakåt.
- Om det inte gör det, klickar du på ”Visa verktygsraden”, så kommer det fram en rad med symboler, och där har du de pilspetsar som beskrivs ovanför.
Brev
– Hur vet jag om mottagaren fått brevet och öppnat det?
Detta skulle vara en motsvarighet till Postens mottagningsbevis. Det finns tyvärr ingen sådan funktion i Mail. Det kunde vara mycket praktiskt, men det skulle uppenbarligen kräva en speciell signal från mottagande server till avsändaren, och det finns mig veterligt inte idag.
Brevlåda
– Hur skapar man en brevlåda och hur tar man bort den?
I menyraden finns en meny ”Brevlåda”, klicka på den och gå ned till ”Ny brevlåda”. Du får upp en ruta där du fyller i några uppgifter om vad brevlådan ska kallas och var den ska ligga, klicka OK och allt är färdigt.
"Brevlådan full” – Vad gör jag då?
Om detta är ett besked du får från din server, så innebär det med största sannolikhet att du vid konfigureringen av förbindelsen med servern inte har klickat i den rutan som säger att mejl ska raderas omedelbart efter det skickats till dig. Hur du tar bort brev från brevlådan beror på vilket mejlprogram du använder.
Brevlådor – Vad menas med Importera brevlådor?
Det kan vara praktiskt att föra över hela brevlådor med innehåll från olika e-mailsystem när man byter från t. ex från Outlook Express till Mail.
Citatnivå
Mail kan ställas in att automatiskt infoga markerad text eller hela originalbrevet när du svarar på eller vidarebefordrar ett e-brev.Detta kan spara mycket arbete, men jag hänvisar till Hjälp för närmare beskrivning.
Eftersänd
Denna menypost gör precis vad den säger, liksom funktionen med samma namn hos Posten. När du eftersänder ett brev visas originalavsändaren för mottagaren i Från-kolumnen och tidpunkten då brevet skickades i kolumnen Datum och tid. Eftersändning är ett bra sätt att skicka vidare brev som felaktigt adresserats till dig till dess rätta mottagare. När den avsedda mottagaren svarar så skickas svaret till den ursprungliga avsändaren, inte till dig.
e-mailadress – Ska man lämna ut den?
Svårt att svara på generellt. Om man inte lämnar ut adressen till någon, får man inte många mejl, men det är knappast praktiskt att vara så restriktiv. Bakgrunden till frågan är förmodligen att många får en massa oönskad reklam i sin dator, och många finner det enklare att använda ett så kallat SPAM-filter som brukar finnas i många e-postprogram. Principen är att man markerar oönskade mejl på ett sådant sätt att efterföljande mejl med vissa kännetecken såsom samma avsändare blockeras och därmed inte når adressaten. Hur man ska förfara beror väl närmast på hur plågsamt man tycker det är att få en massa skräp. Vissa kan få så mycket att de finner det nödvändigt att byta e-mailadress, medan andra inte har några störra mängder reklam etc. i brevlådan.
Favoriter – Vad menas med det?
Det är en lista på vissa Internetadresser som man ofta surfar till och därför vill nå på ett snabbare sätt än genom att skriva ut hela adressen. Det fungerar således ungefär som när man i sin mobiltelefon har en lista på några få nummer som man vill kunna nå snabbt.
Grupp – Hur bildar man en sådan?
I Arkivmenyn finns en post ”Ny grupp”, klicka på den och en ny grupp indikeras till vänster, med betckningen ”Namnlös”. Här ger du gruppen ett namn, och sedan drar du önskade namn ur ”Alla”, till exempel medlemmarna i Macseniorerna, till den gruppen. Ett namn kan ligga i hur många grupper som helst. Till exempel kan en medlem i Macseniorerna även vara med i en grupp som omfattar medlemmarna i en båtklubb samt i en förteckning omfattande personer boende i ett visst stadskvarter.
Göm Mail – Hur använder jag den menyposten?
Ofta finns punkten Göm…. i en meny, som till exempel i Mail’s Mail-meny (den första menyn t. h. om äpplet). Den betyder precis vad den säger, så att om man klickar på den så göms Mailfönstret undan, dock utan att programmet Mail stängs. Syftet med denna funktion är att tillfälligt lägga undan fönstret om man har något annat på gång. Och med ett klick på Mailsymbolen i Dockan kan man få fram fönstret omedelbart utan att ladda in det. Det ligger så att säga latent och väntar på att kallas.
Intrång
Numera skyddas alltid mera känsliga procedurer såsom banktransaktioner med mera genom att använda lösenord. För sådana funktioner räcker det inte med en fyrsiffrig kod av den typ man brukar använda i bankomater eller i köpkort för livsmedel, bensin etc. Bankerna brukar nu tillhandahålla betydligt mer avancerade system där man till exempel har en dosa som levererar lösenord som varierar för varje transaktion och detta ger ett avsevärt starkare skydd.
Konto – Hur använder jag menyposten Lägg till konto?
Denna punkt finns i Mail’s Arkiv-meny och möjliggör att man kan ordna ett nytt konto. Kom ihåg att OSX är ett fleranvändarsystem, gjort för att möjligöra att ha mer än en användare på en dator.
.Mac-konto – Behöver jag ha ett sådant?
Inte alls, men somliga finner det praktiskt eftersom det möjliggör uppdatering via Internet för den som har ett sådant konto hos Apple. Alla inställningar, register etc som görs i hemmadatorn görs också i kontot. Det ska påpekas att det kostar cirka 800 kronor per år.
Mail – Varför är inte det programmet i Dockan?
Det brukar det alltid vara. Ikonen ser ut som ett frimärke. Finns det inte där, så har någon av misstag raderat ut det, men det är bara att flytta tillbaks det från Program.Klicka Finder>Gå>Program och leta, drag sedan ikonen för Mail till Dockan.
Skräpmail – Ett stort problem?
Det skräp som publiceras på Internet är ett stort problem för många. I värsta fall har många sett sig tvingade att öppna en ny mailadress, vilket har sina nackdelar. Men en viss hjälp kan man ha av att ”lära” Macen att kasta bort mail från vissa namngivna avsändare, till exempel genom att använda knappen ”Skräp” i Mail-fönstret.
Smart brevlåda
Smarta brevlådor är brevlådor som visar resultatet av en sökning där du själv anger sökkriterierna. Det kan till exempel vara brev som anlänt den senaste veckan, brev som kommit från en viss avsändare, eller vad som helst annat.. Breven i en smart brevlåda är "virtuella", eftersom de egentligen inte finns i själva den smarta brevlådan. När du markerar en smart brevlåda ser du en lista med brev som är lagrade på andra ställlen, och som matchar de sökvillkor som du har angett. Smarta brevlådor uppdaterar automatiskt listan med hittade brev när nya brev som uppfyller sökvillkoren anländer.
Talsyntes
I Redigeramenyn finns denna menypost, som möjliggör att mejl läses upp i högtalarna om man har sådana. Ingen märkvärdig ljudkvalité, men det fungerar faktiskt.
Textkodning
Om du får ett brev med tecken som inte ser ut som du väntat dig, kan brevet ha skrivits med ett teckenkodningsformat som Mail inte kunde identifiera. I de flesta fall kan Mail korrekt avgöra vilken teckenuppsättning som har använts, men du kan också ändra teckenuppsättning för ett enstaka brev och se om det hjälper.
Tråd – Vad menas med Tråd och vad är den bra för?
I många sammanhang är det praktiskt att kunna följa skriftväxlingen i ett visst ärende, och då kan datorn anordna en så kallat tråd för breven. Det sker när man för att svara på ett visst mejl klickar på ”svara”. Detta kan göras av båda parter i skriftväxlingen hur många gånger som helst, och breven i en tråd markeras då som sammanhörande.
MacSeniorerna – föreningen för seniorer med Macintoshdatorer e-post: info@macseniorerna.org
